Rapport från bolagsstämman 2016

VärmlandsMetanols bolagsstämma den 28 juni i Hagfors samlade ett 80-tal aktieägare vilka representerade 43% av aktierna och 63% av det totala röstvärdet.

Vid stämman omvaldes hela styrelsen. Margareta Thyselius, som varit bolagets ekonomichef fram till september 2015, invaldes som ny ledamot i styrelsen. Styrelsen befullmäktigades av stämman att för tiden fram till nästa stämma besluta om ytterligare emissioner.

Bolagets VD Björn Gillberg gav stämmodeltagarna en utförlig information om bolagets verksamhet under 2015.  Arbetet med projektering, MKB, riskstudier, licensavtal mm är så långt kommet att metanolfabriken kan tas i drift tre år från det att nödvändigt kapital säkrats.

Gillberg rapporterade att statsmakten numera hissar skatterna på biodrivmedel upp och ner i syfte att förhindra att de blir billigare än bensin och diesel. Både den förra och nuvarande regeringen hävdar, att beskattningen är en anpassning till EU-kommissionens tolkning av EU-rätten. Gillberg påpekade att EUs medlemsländer har tolkningsföreträde beträffande EU-rätten gentemot kommissionen. Därför borde regeringen just nu ”göra klart för EU-kommissionen att Sverige hädanefter ensidigt beslutar om beskattningen av bidodrivmedel. Detta med tanke på att EU är nere för räkning efter Storbritanniens beslut att lämna EU”.

Trots att biometanol sedan 1 januari 2016 är helt skattebefriad saknas i nuet enligt Gillberg förutsättningar för att finansiera metanolfabriken. Detta så länge långsiktiga och stabila regler för beskattning av biodrivmedel saknas. Regeringen har dock utlovat sådana regler senast 2018. Det gäller m.a.o. för VärmlandsMetanol att hålla ut till dess.

VärmlandsMetanols affärsidé är inte att bygga en enda metanolfabrik i Hagfors. Avsikten är att bygga flera identiska anläggningar och bli en ledande tillverkare av biometanol. Därutöver är avsikten att tillsammans med ThyssenKrupp Industrial Solutions (TKIS), utifrån det gemensamt framtagna konceptet för fabriken i Hagfors, offerera biometanol­fabriker på EPC-basis (ingenjörsarbete, upphandling och bygg). I begreppet ”koncept” ingår miljökonsekvensbeskrivning, säkerhetsrapport, riskstudier och all annan dokumentation, som behövs för nödvändiga tillstånd. Utifrån konceptet kan genomförandetiden, jämfört med en första fabrik, kortas från tio år till cirka fyra år, vilket innebär betydande kostnadsreduktion för efterföljande anläggningar.

En kanadensisk gruppering har visat intresse för att med hjälp av VärmlandsMetanol och TKIS på EPC-basis bygga en metanolfabrik i provinsen Quebec. Diskussion inleddes med denna gruppering 2014 och pågår fortfarande. Diskussioner har under verksamhetsåret också inletts med intressenter i ytterligare ett land.

Gillberg redogjorde också utförligt för bolagets äganderättsliga förhållanden med utgivning av A- och B-aktier. Syftet med de röststarka A-aktierna, som ägs av bolagets grundare, är att hålla kontroll över bolaget till dess ”bordet har dukats” så att bolaget attraherar nödvändigt ”storkapital”. Därvid kommer nuvarande ägare givetvis att spädas ut. Men blir istället delägare i bolag värt 3,5 miljarder kronor. Ett villkor för att släppa in ”storkapitalet” kommer att vara, att de som ”dukat bordet” bereds tillfälle att till ett bra pris sälja sina aktier till ”storkapitalet”, om de så önskar. Den situationen kommer att inträffa när bolaget i ett nästa steg tar in ca 400 MSEK och nuvarande ägare av B-aktier tillsammans med ägarna av A-aktier blir en minoritet.

Gillberg påpekade att VärmlandsMetanol AB i nuet är ett bolag med syfte att i Hagfors bygga en metanolfabrik. Den kunskap som samlat i bolaget inklusive kontakter med leverantörer av nyckel­komponenter till fabriken representerar betydande värden. Värden som styrelsen planerar att samla i ett nytt bolag, ett managementbolag, som tillsammans med TKIS kan ta på sig att för annans uppdrag bygga metanolfabriker var som helst i världen. VärmlandsMetanols nuvarande ägare kommer att tilldelas aktier i bolaget i relation till nuvarande aktieinnehav.

Gillberg redogjorde också för ett tioårigt försök med en Volvo 850, som körts 7098 mil med olika metanolinblandningar i bensinen. Bilen har fungerat utan problem med upp till 35 procent metanolinblandning. Det rapporterades bl.a. att 15 procent metanol i bensinen sänkte fordonets energikonsumtion med 14 procent jämfört med om bilen kördes på ren bensin. Stora miljövinster kan sålunda uppnås genom låginblandning med metanol.

Gillberg nämnde att det är VärmlandsMetanols bedömning, att fordonsflottan i Sverige och övriga EU under flera årtionden framöver kommer att domineras av förbränningsmotorer. Framtiden för biometanol ter sig tveklöst ljus mot bakgrund av EU:s direktiv med krav om maximalt 7 energiprocent livsmedelsbaserade drivmedel fr.o.m. 2020. Lägg till detta Sveriges beslut att fordonsflottan skall vara fossilfri 2030.

Beträffande elfordon bedömer VärmlandsMetanol att morgondagens elbilar kommer att drivas med el, som produceras med bränsleceller placerade i fordonen. Metanol är ett idealiskt bränsle för bränsleceller. Fördelen med metanol är bl.a. att den i motsats till vätgas kan lagras, distribueras och hanteras vid normalt lufttryck.

VärmlandsMetanols fortsatta arbete inriktas på:

  • Politisk bearbetning
  • Hitta investerare
  • Nya marknader - kemiindustrin
  • Odla kontakter utomlands
  • Dra ner på kostnaderEkonomichef Monica Fredriksson, stämmoordförande Wollmar Hintze och vd Björn Gillberg på podiet vid bolagsstämman.

Efter stämman följde ett 60-tal aktieägare med till VärmlandsMetanols kontor för att få kaffe och en pratstund med Björn Gillberg som svarade på frågor.

Uppdaterad 2016-06-30